Lena Sanver

Frågan om det är rimligt att använda Dublinförordningen för att avvisa asylsökare till miserabla läger på Malta har varit omdiskuterad en tid. Det finns de som menar att dessa avvisningar måste stoppas. Migrationsminister Tobias Billström hör inte till dem. I ett inlägg i Svenska Dagbladet den 20 mars förklarar Billström att det är hans slutsats att inte: ”/-/ ge upp och frångå Dublinförordningen. Det skulle spela de maltesiska politikerna i händerna och det skulle frånta dem alla incitament att förbättra situationen. Genom sitt agerande eftersträvar de ett fribrev. Det vill inte jag ge dem.”
Tobias Billströms argument att ett avvisningsstopp till Malta skulle frånta de maltesiska politikerna alla incitament att förbättra situationen framstår inte som särskilt hållbart. Då Sverige fortsätter att avvisa människor till Malta, trots de undermåliga förhållandena för asylsökande där, kan det mycket lätt tolkas som att Sverige accepterar den asylmottagning som finns i landet. Konsekvensen av Sveriges agerande, eller kanske snarare brist på agerande, blir att Malta inte behöver göra någonting alls åt missförhållandena.

För att förmå Malta att leva upp till sina åtaganden borde det vara mer fruktbart att omedelbart införa ett avvisningsstopp samtidigt som Sverige – och andra berörda s k Dublinländer – tydligt och klart gör Malta uppmärksamt på att situationen inte är acceptabel. Och om andra EU stater börjar klaga till EU-kommissionen över att de inte kan avvisa människor till Malta, borde de maltesiska politikerna snarare få ett starkare och inte svagare incitament att göra någonting åt saken. Det är logiskt.

Tobias Billström skriver i sitt inlägg att: ”Frågan måste också lyftas till EU-kommissionen som har ansvaret att sätta press på Malta för att de ska förbättra sitt undermåliga mottagande.” Detta måste tolkas som att inget formellt klagomål har inlämnats till EU-kommissionen angående Maltas uppenbara ovilja att förbättra asylmottagningssystemet. Tobias Billström säger att han själv har besökt Malta och inte gillade vad han såg. Det jag inte förstår är varför han inte har tagit konsekvensen av det och tillsett att frågan lyfts till EU-kommissionen?  Det borde höra till hans ansvarsområde som migrationsminister.

Dublinförordningen har inneburit att fler länder i Europa tar sitt ansvar för människor som söker asyl, vilket Billström lyfter fram som positivt. Och han har rätt: Det är positivt att fler länder tar sitt ansvar för asylsökande människor. Men att fler länder tar sitt ansvar för asylsökare innebär inte att Sverige kan sluta ta sitt. För det är nämligen inte att ta sitt ansvar för asylsökande människor om man som Sverige avvisar dem till länder som man vet inte lever upp till sina åtaganden. Tobias Billström borde faktiskt förstå att man aldrig kan använda människor som ett medel för att nå ett mål, hänsynen till människan måste alltid komma i första rummet. Förstår han inte det kanske det är hög tid att han tackar för sig och lämnar sin post som Migrationsminister.

SvD